applåder
har varit en skum dag alltså. började i total tristess med bergslagskonferens (alt. bärsslags) som sen övergick i panik och lite ilska efter att vi hade fått tillbaka caset om änglamark från marknadsföringen och som sen övergick i nån konstig lycka med tessan efter mötet med patricia. haha, mycket att smälta. sen har vi ju dublin som ligger i bakhuvudt och gör mig smålycklig och lite rädd. fast rädd är kanske fel ord men det ska bli spännande men lite läskigt att åka till en så stor stad liksom. tur att jag har carro.
har ju även gjort en insats för mänskligheten idag, jag har damsugit. efter att ha hört från alla håll och kanter den sista tiden att de har damsugit och städat så tog det dåliga samvetet över idag när avv micke var så stolt över vad han had lyckats med så jag fick lov att göra en insats helt enkelt. så nu är det lite mer undaplockat här vilket är ooootroligt skönt. jag har ju faktiskt plats för kaffekoppen utan att putta undan en massa saker från bordet och det är najs.
jag längtar redan tills imorrn och mitt matprojekt jag tänkte ta mig an. har aldrig gjort det själv förut. flämt.